oönskad

egentligen borde jag inte vara förvånad
egentligen borde jag inte ha väntat mig annat
för det slutar alltid såhär
jag börjar bli van
men det gör det ont ändå
du klagar alltid på mig
men det är ditt eget fel
en dag ska jag rymma
en dag ska jag komma bort från dig
gång på gång ger jag dig nya chanser
men det ändå du gör är att avvisa mig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0