vill allra helst bara gömma mig och glömma allt
har sprungit allt vad jag har men nu går det snart inte längre, mörker och höstdepressionen har fått tag på mig.
blir bara tröttare och tröttare
blekare och blekare
ledsnare och ledsnare
surare och surare
kan börja gråta av minsta lilla, känner att pressen blir allt för stor och kraven allt för höga. behöver sova men finner inte tiden för det, behöver andas men finner inte platsen för det.
Vill allra helst bara gömma mig och glömma allt. Vill allra helst bara äta glass och sova.
Kommentarer
Trackback
