hur ska jag nånsin glömma dig
Jag ljög för mig själv och alla runt omkring mig. Jag ljög och sa att jag glömt dig och att allt är helt okej. Jag började nästan tro på rösten som sa att jag var lyckligast i världen. Men när man kommer till en viss gräns går det inte att ljuga längre. Det gör ont. Det gör ont i varenda del av kroppen. Tårarna har skapat kanaler på mina kinder. Gropen i halsen växer sig sakta större under dagen för att sedan explodera i ett tyst ensamt gråtande på natten som resulterar i sömnlösa nätter. Jag trodde att jag kunde gömma allt under jorden och gå vidare men känslorna sprang ikapp mig och hoppa på mig bakifrån. Du som en gång varit så nära är nu endast en främling. Jag kan inte se på dig och tänka "min" längre. Jag känner ett stort tomt hål, ett hål du brukade fylla. Det gör ont i mitt hjärta att vara utan dig. Allt det du sa var det lögn? Betyder jag ingenting för dig längre? Var jag bara någon du sedan skulle glömma? Vad gjorde jag för att förtjäna det här. Jag försöker att kontrollera min smärta men nätterna blir bara mörkare och mörkare och jag känner mig ensam.
