Living dead
Känner att dagarna bara passerar och i dagarna någonstans så finns jag, jag och mitt känslokaos. Mornarna försvinner i dans, dagarna försvinner i plugg och kvällarna försvinner i tårar. Och så går det om igen. Förbjuder mig själv att tänka på dig men det är omöjligt. Livet är så pinsamt orättvist. Och jag tycker synd om mig själv, ja det gör jag.
Kommentarer
Trackback
