inspiritgolden

Var och handlade med min underbara pappa tidigare idag, finns ingen bättre än honom. Finns ingenstans jag känner mig tryggare. Vi är ett litet gäng, han & jag. Varje gång vi är tillsammans har vi små traditioner som måste "uppfyllas", när jag var mindre och blev skjutsad till dagis var det allsång i bilen, när jag blev lite äldre och gick på fritids hade vi alltid en "ritual". Jag sprang mot honom och hoppade upp i hans famn och han lyfte upp mig, ni vet sådär som bara pappor kan. Idag är han kanske inte den som visar känslor genom kramar och pussar osv, men det är fortfarande vi. Får en känsla av att det är vi mot världen varje gång jag får tid med honom själv.